Matjournalisten Timo Santala och Maria Sid som fungerade som konferencier under seminariet, diskuterade bland annat kring mat och självkänsla.
Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet (professuren är den första i sitt slag i Finland och ovanlig i världen), hoppas kunna sammanföra olika aktörer inom matbranschen. Såväl producenter, konsumenter, forskare, studerande och lärare.
Mäkelä lyfter fram skolans viktiga roll som matfostrare, bland annat genom att skapa det hon kallar matförståelse (hon använde själv ordet “ruokataju”) bland eleverna.
– Det handlar om att locka fram förmågan att analytiskt kunna diskutera och komma fram till vilka val som är vettiga och hållbara. Den finländska matkulturen formas genom de val var och en av oss gör i vardagen. Matkulturen har heller ingen framtid utan en förståelse av nutid och dåtid .
I framtiden tror Mäkelä att även eleverna i Steinerskolan kommer att serveras proteinrika insekter in någon form.
Spara pengar genom att slänga mindre
Jaakko Nuutila, som är forskningskoordinator vid Finska ekologiska forskningsinstitutet och som för tillfället finslipar sin doktorsavhandling om kriterierna kring ekologisk mat i den finländska näringskedjan, påminner oss om att var femte matkasse hamnar i soporna.
– Vi har ett stort matsvinn, eftersom finländarna inte kan använda maten och matresterna till fullo. De besparade pengarna kunde frigöras för att köpa mer ekologiskt, menar han.
Nuutila föreslår också en extra skatt på icke-ekologiska produkter som besprutats med bekämpningsmedel likt socker- eller tobaksskatten. Det här för att få ner priserna på den ekologiska maten, som av många fortfarande anses vara för dyr.
En som vet vad hon ska göra med sina matrester och potatisskal är Satu Koivisto. Hon är chefredaktör för tidskriften Maku och författare till matboken Gastronaatti. Koivisto har en stark förkärlek för matrester. Själv använder hon det slående finska ordet ”riperakkaus”. Hon anser att inget bör slängas.
Satu Koivisto brukar be efter gratis fiskräster från Hagnäs saluhall. Rästerna kokar hon till fiskbuljong.
Själv kokar hon buljong av morots- och potatisskal. Blasten från morötterna förvandlas till läcker pesto medan rödbensblasten hamnar i wokpannan eller i en paj. Hon torkar skalet från tvättade ekologiska citroner som senare kan smaksätta till exempel te.
Bli kvitt den dåliga självkänslan
Timo Santala, matjournalist och en av grundarna till restaurangdagen, gläds åt att medvetenheten kring det hälsosamma syns allt tydligare, i varje fall i städerna, menar han.
Vi uppfattar i allt högre grad vad maten vi stoppar i oss har för inverkan på oss och vår omgivning.
Det Santala däremot skulle vilja se mindre av är den dåliga självkänslan kring mat som många av oss bär på idag.
I stället för att måla upp hotbilder, borde vi uppmuntra och skapa en positiv atmosfär kring mat och matkultur. Det barnen lär sig om mat, både hemma och i skolan, har en enorm betydelse.
Robot som steker plättar?
Avslutningsvis kastar Satu Korhonen, forskare vid den fristående tankesmedjan Demos Helsinki, blickarna till år 2050.
Nya hållbara sätt att använda våra naturresurser i kombination med Individuella lösningar är framtidens melodi. Det som lämpar sig för en, gör det inte nödvändigtvis för en annan.
– För någon kan en robot som steker dina plättar i smartköket vara drömmen, medan en annan föredrar stadsodling och självlagat.
Nya trender inom mat och matkultur föds också hela tiden: som exempel nämner Korhonen det vegetariska alternativet till pulled pork gjort av havre (nyhtökaura) som är starkt på kommande, likaså gräshoppor och andra insekter som det pratats en del om.
Trots framtidsvisioner och nya innovationer är det viktigaste ändå att komma ihåg att framtidens matkultur är något vi skapar tillsammans, avslutar Korhonen.
Läs även intervju med Mats-Eric Nilsson aka Den hemlige kocken, som också besökte seminariet.
Text: Nina Sederlöf
Foto: Peter Engberg