.jpg)
Skolämnen som fysik, kemi och matematik lämpar sig utmärkt för att lära sig om mat, säger Mats-Eric Nilsson.
Det kritiska, skeptiska och ifrågasättande matintresset som länge bubblat under ytan visar sig stark bland konsumenter idag. Det här gläder Mats-Eric Nilsson, författare och chefredaktör för matmagasinet Hunger som var dragplåstret på Steinerskolans stora seminarium Framtidens mat i januari 2016.
Mats Nilsson, även känd som Den hemlige kocken, fick liv i debatten om E-koder och tillsatsämnen för åtta år sedan när han kom ut med boken ”Äkta vara: guide till oförfalskad mat”.
Unga som lätt blir påverkade av matreklam, måste utbildas och få vägledning menar Nilsson, här spelar skolan en viktig roll.
– Unga gillar att vara kritiska, det ingår ju i att vara ung, men de behöver verktyg. De unga borde få lära sig hur man läser en innehållsförteckning och genomskådar reklamord. Det går att göra massor med bra grejer i skolan, som att inventera en livsmedelsbutik till exempel.
Ett problem, enligt Nilsson, är att maten vi handlar i affären har blivit så anonym.
– Många saknar grundläggande kunskaper i matlagning, trots kokböcker och massvis med matlagningsprogram på tv.
Pengar och bristen på tid styr våra vanor idag men vi håller också på att bli rädda för riktig mat, menar Nilsson. Han talar om skol- och dagisköken som på de flesta ställen har blivit en barnförbjuden zon.
– Man vinner några hygienpoäng på att förbjuda barnen i köket, men vad förlorar vi i stället?
Kantarellsoppa utan kantareller
Den ökade medvetenheten bland konsumenter har också tvingat den svårt genomskådade matindustrin att bli mer öppen.
Mats-Eric Nilsson står under listan av tillsatsämnen som industrin använder sig av. De är kring 350 till antalet, men alla är ingalunda onödiga.
– När man säljer kantarellsoppa med 0,5 procent kantareller eller guacamole med 1,5 procent avokado måste man ju ha till det med färgämnen, aromämnen etcetera för att sminka upp maten för att det finns så lite av den äkta varan. Skillnaden på vad matindustrin visar upp och vad man levererar är enorm, säger Nilsson.
Men matindustrin har börjat se över sin marknadsföring:
– Det är fullt möjligt att minska tillsatserna och många tillverkare har känt press på att sanera sina produkter.
Billigast är bäst?
Nilsson påpekar att det fortfarande är priset som styr gemene konsument.
– Industrin har under flera decennier hamrat in budskapet att ”billigast är bäst”. Då har vi aldrig lagt ner så lite pengar på mat som nu. I stället för att himla oss över matpriserna borde vi egentligen ställa oss fråga ”hur kan man producera maten så billigt”?
Nilsson tror inte att det stora matintresset som nu råder, kommer att gå över – snarare tvärtom. Han flaggar högt för ett ihållande konsumenttryck.
– Vi har mycket mer makt än vi tror. Det kan vara nog så krångligt att byta mobilabonnemang eller försäkringsbolag. Men att göra något så enkelt som att byta ut en vara mot en annan i affären är urenkelt, det kan vi göra redan i morgon, säger Nilsson.
Läs även om de andra föreläsningarna på matsemit!
Text: Nina Sederlöf
Foto: Peter Engberg